En parkeringsplats per lägenhet är historia

Kategorier: Stadsbyggnad
Taggar: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

För drygt en vecka sedan, den 8 januari 2014, på SvD Brännpunkt kunde ni läsa en artikel av Tankesmedjan Levande Staden om att kommuners krav på p-platser hejdar byggandet. Även om artikeln inte pekar ut någon kommun specifikt så vill jag ändå kortfattat kommentera hur vi arbetar med p-tal för bilar i Stockholms stad. I Stockholm har vi nämligen ingen fastslagen norm för antalet bilparkeringsplatser vid nybyggnation.

Precis som artikelförfattarna anser jag att det är viktigt att vi målgruppsanpassar antalet parkeringsplatser per projekt. Vi behöver ha en flexibel inställning till bilägandet som utgår ifrån den moderna, urbana vardagens behov. I Stockholm har vi ingen fastslagen parkeringsnorm, till skillnad mot vad många som jag möter ibland verkar tro. Det är flera år sedan den generella normen om 1,0 bilplats/bostad ströks ur stadens budget.  Istället planerar vi för det antal p-platser som faktiskt behövs, bland annat utifrån stadsdelens förutsättningar, vilken typ av bostäder och storlek det gäller och om det finns välfungerande kollektivtrafik i närheten.

Sedan en tid har vi sett att intresset för alternativ till egen bil ökar, till exempel genom medlemskap i bilpooler. Därför innehåller alliansens budget från och med i år så kallade gröna parkeringstal. Detta innebär att byggföretaget/fastighetsägaren kan bygga färre vanliga parkeringsplatser i utbyte mot attraktiva cykelrum i markplan eller medlemskap i en bilpool. Den satsningen är något som vi redan har börjat genomföra.

Från och med förra årets budget arbetar vi också med så kallade parkeringsköp, som innebär att fastighetsägaren kan välja att betala en fast summa till kommunen och på så sätt själv slippa att bygga ett visst antal parkeringsplatser. Istället uppför kommunen p-platser som boende, besökande och arbetande kan utnyttja vid olika tidpunkter på dygnet. På så sätt kan en och samma parkeringsplats nyttjas mycket mer effektivt.

Användningen av varje kvadratmeter gatuyta måste optimeras för att uppnå målen om ett Stockholm som har god framkomlighet samt ett urbant gaturum som är anpassat utifrån många människors önskemål och behov.

 

Kommentarer är stängda